aggly

Idag när jag vaknade visste jag typ inte vilken dag det var. Kändes som fredag, men det ekade nånstans att det ju bara var onsdag igår..
Det är lite sisådär. Känns som att jag går och går men aldrig verkar komma fram. Livet verkar rulla på och bjuda på nya shyssta grejer för alla runt ikring, men jag står och ser på mest. I mina jobbkläder : /
Det kanske är höstvindarana men det det känns inte lika lätt längre. Lite som när träningsvärken bara blir sådär stramande direkt dagen efter man tränat hårt hårt.. Men man kanske ska använda sig av samma tankesätt; fortsätt så släpper värken till slut?


I helgen blir det förhoppningsvis ordentligt galej med allt vad som hör till. Förhoppningsvis somnar jag inte(som jag gjort x antal gånger den här sommaren), eller stöter på annat stoff i natten som ger hösthumöret en törn..

Tillsvidare lyssnar jag på det som väcker själ och hjärta till liv. Musik.