en dag som alla andra
eller en dag som inte liknar något annat alls.
Mitt andra inlägg och jag funderar på varför jag ens skaffade en blogg. Varför jag ens skrev in mej på helgon (när jag var 17). Varför jag ens skrev in mej på Lunarstorm (när jag var 16). Och varför jag ens skrev in mej på Facebook. Vad är syftet? Jag bortförklarar det alltid med att alla andra gör det, då kan jag lika gärna hänga på, men det är ju inte hållbart för fem öre.
Men hela internet blir som ett stort klassrum, där fakta och nyheter är de där stora faktabladen som brukade hänga på väggarna i klassrummen, där klasskamraterna är dina kompisar som du den här gången kan välja helt fritt. Och vem är läraren?
Ja i mitt fall är det datorn. Min lilla laptop som jag om vart annat blir fly förbannad på och efteråt tackar gudarna för att jag har. Hur hade jag klarat mig annars? Hur hade jag haft kontakt med folk om inte via datorn? Telefon är ju inte alltid sådär okomplicerat som man vill att det ska vara.
Jag lovar, jag ska inte göra en djupdykning i IT-ålderns alla för- och nackdelar. Men det är kul att se vilka gränser man kan nå..och kanske korsa.
I Santiago idag var det varmt. Jenny och Una är ännu på ond fot, men jag orkar inte höra på. Enda gången jag kan minnas att jag vart i en liknande situation var när mammas man inte pratade med mig på 6 veckor för han tyckte jag uppträtt respektlöst mot henne. Det kanske jag var. En fullvuxen karl borde faktiskt oftare köra med jag-pratar-inte-med-dig-för-jag-är-ännu-sur-för-det-där- metoden, tonåringar fattar ju vinken så lätt! Det är det väldigt effektivt att själv då bete sig som man inte är en dag äldre..
(Jag kanske inte behöver tillägga att jag var ironisk.)
Vi ser mycket film här. Och ärligt talat har jag börjat uppskatta film mer. Skönt att varva ner med. Förut såg jag kanske på tv, läste eller lyssnade på musik. Nu kan jag hänga med nånstans jag aldrig vart förut.
Mitt andra inlägg och jag funderar på varför jag ens skaffade en blogg. Varför jag ens skrev in mej på helgon (när jag var 17). Varför jag ens skrev in mej på Lunarstorm (när jag var 16). Och varför jag ens skrev in mej på Facebook. Vad är syftet? Jag bortförklarar det alltid med att alla andra gör det, då kan jag lika gärna hänga på, men det är ju inte hållbart för fem öre.
Men hela internet blir som ett stort klassrum, där fakta och nyheter är de där stora faktabladen som brukade hänga på väggarna i klassrummen, där klasskamraterna är dina kompisar som du den här gången kan välja helt fritt. Och vem är läraren?
Ja i mitt fall är det datorn. Min lilla laptop som jag om vart annat blir fly förbannad på och efteråt tackar gudarna för att jag har. Hur hade jag klarat mig annars? Hur hade jag haft kontakt med folk om inte via datorn? Telefon är ju inte alltid sådär okomplicerat som man vill att det ska vara.
Jag lovar, jag ska inte göra en djupdykning i IT-ålderns alla för- och nackdelar. Men det är kul att se vilka gränser man kan nå..och kanske korsa.
I Santiago idag var det varmt. Jenny och Una är ännu på ond fot, men jag orkar inte höra på. Enda gången jag kan minnas att jag vart i en liknande situation var när mammas man inte pratade med mig på 6 veckor för han tyckte jag uppträtt respektlöst mot henne. Det kanske jag var. En fullvuxen karl borde faktiskt oftare köra med jag-pratar-inte-med-dig-för-jag-är-ännu-sur-för-det-där- metoden, tonåringar fattar ju vinken så lätt! Det är det väldigt effektivt att själv då bete sig som man inte är en dag äldre..
Vi ser mycket film här. Och ärligt talat har jag börjat uppskatta film mer. Skönt att varva ner med. Förut såg jag kanske på tv, läste eller lyssnade på musik. Nu kan jag hänga med nånstans jag aldrig vart förut.
Kommentarer
Trackback
